Love And Payne

Harry’s Perspektiv

Jag snuddade försiktigt vid Alexandrias hand för att se hur hon reagerade, hon vände hennes vackra huvud mot mig och tittade på mig med stora ögon. Jag log brett mot henne, och hon besvarade leendet.
Tiffany mumlade något på svenska som jag inte förstod överhuvudtaget, men jag var för upptagen med att leka med Alexandrias fingrar att jag inte brydde mig om att fråga vad det var hon sa, även fast jag var riktigt nyfiken. Vi hade tänkt att åka till Six Flags, en enorm nöjespark som har allt ifrån berg- och dalbanor till karuseller. Det var Nialls ide - såklart. För nöjesparker är lika med god mat, sockervadd och godis i överflöd. “Are we there yet?”, frågade Alex uppspelt. Paul skrockade leendes och besvarade hennes fråga med att peka på en skylt tio meter bort från bilen. “Oh my God!”, pep hon och tog tag i min underarm. Jag log brett mot henne och hon log blygt tillbaka. Konstigt nog hade jag aldrig lagt märke till hur otroligt vacker hon är, hon har ett runt men ändå fint format ansikte, stora chokladbruna ögon och kastanjefärgat hår som går ända ned till revbenen. Och för att inte nämna glasögonen, som gjorde henne änne sötare än vad hon redan är.
“Rule one; don’t get out of the car untill I tell you too. Rule two; try to hold a low profile when entering the park and rule three; have fun.”, sa Paul och parkerade bilen på ett rätt avskilt ställe. Jag stack försiktigt ut mitt huvud ur bilrutan för att se om det var några människor där - men det såg rätt okej ut. Paul hojtade till att vi kunde lämna bilen, så jag gick ur bilen och hjälpte Alex ut. “I can’t believe this.. It’s huge!”, sa Alexandria och glodde storögt på nöjesparken. “Yes, yes it is.”, skrattade jag och flätade ihop mina fingrar med hennes. Hon tittade snabbt upp mot mig, men sken upp i ett gulligt leende och puttade till mig på armen med sitt huvud. Faktum är att hon är säkert femton till tjugo centimeter kortare än vad jag är - men jag kunde inte låta bli att tänka tanken hur det skulle vara att kyssa henne. Med hennes ben lindade runt min midja och mina händer som stödjer hennes rygg, hennes otroligt vackra läppar mot mina och att faktiskt veta om att hon är min, och ingen annans. Vi mötte Louis, Liam och Zayn vid ingången, en tjej från personalen visade oss en väg in så diskret som möjligt för att inte bli upptäckta - vilket vi inte blev. “I want to try that one!”, skrek Alex och pekade på en berg- och dalbana. Hon började springa och Tiffany följde motvilligt med.
Jag skrattade smått för mig själv när jag såg henne springa tvärs över hela stället med Tiffany hack i häl, man skulle kunna tro att hon var tolv igen. Zayn slöt upp på min högra sida och tittade på mig med en allvarlig blick. “Harry..”, började han. Fan då.. Jag ryckte på axlarna i en gest som visade att jag lyssnar och han suckade. “Mate, she’s fifteen.”, jag rynkade pannan och tittade besvärat på honom. “Age is just a number..”, mumlade jag till svar. Zayn stannade upp och tog tag i min arm. “How can you be sure that she doesn’t got a boyfriend, then?”, frågade han bryskt. Men för i helvete, är det inte nu du ska vara på min sida och säga att kärleken övervinner allt? Tydligen inte. “I haven’t thought about that..”, suckade jag. Han skakade på huvudet och började gå igen. “It’s not that I don’t wish the best for you, Harry. But she’s just a kid.”, han tog en paus. “Deep inside of you, you know that what you’re doing is wrong.”, fortsatte han. “You’re right..”, muttrade jag tillslut. Han hade rätt, hur kunde jag vara så dum?! Såklart har hon en pojkvän, en söt tjej som henne måste säkert ha flera hundra i hälarna. Jag är så patetisk! Alexandria kom springande mot mig och gav mig en kram. “This is so awesome, thank you for taking me here!”, skrattade hon. Jag log tillbaka och avslutade kramen - även fast jag inte ville. Vi utbytte några meningar innan hon och Tiffany sprang till nästa åkattraktion, och till nästa, och nästa.. Jag var inte riktigt på humör för att åka tjugoelva olika karuseller, så jag bestämde mig för att stanna med killarna medans de hade roligt tillsammans. Liam och Niall gick och köpte sockervadd med Paul, så det var bara jag, Louis och Zayn som satt runt det lilla bordet. Jag bet mig i läppen och mötte Zayns blick. “I think I love her.”, sa jag med ett sorgset leende på läpparna.